Det händer något stort i Oslo just nu. Efter flera års tester och förberedelser har Hafslund Celsio påbörjat utrullningen av ett helt nytt kundserbjudande som gör det möjligt för stadens flerbostadshus att bli en aktiv del av fjärrvärmesystemet. Ett koncept som bygger vidare på den forskning och teknik vi utvecklat på Utilifeed. Det här är inte bara en teknisk uppgradering — det markerar en tydlig förflyttning i hur fjärrvärme kan utvecklas i en modern, digital och kunddriven stad.
För oss på Utilifeed är detta en historisk milstolpe. Det är vår första stora kommersiella utrullning av den teknik vi utvecklat, baserad på både vår CTO Johan Kensbys doktorsavhandling och flera forskningsprojekt vi drivit tillsammans med bland annat Energimyndigheten och EU‑finansierade program. Nu får forskningen verklig, skalbar effekt i ett av Nordens största fjärrvärmenät.
Vi har pratat med Anna Medle och Thomas Kristensen på Hafslund Celsio för att höra hur de ser på satsningen nu inför uppskalningen.
Nya krav på energieffektivitet, stigande effektbehov och ökade förväntningar från kunderna har länge pekat åt samma håll: fjärrvärmen behöver gå från att vara ett ensidigt leveranssystem till att bli ett samspel mellan energibolag, fastigheter och boende.
När vi intervjuade Hafslund cementerades den bilden.
- Vi ville ta ett helhetsgrepp på fjärrvärmen – från produktion hela vägen ut till kund, säger Anna Medle, Chef Kundupplevelse på Hafslund Celsio.
Kunderna måste kunna lita på att inneklimatet är stabilt. Energibolaget måste kunna planera smartare. Och fastigheterna måste få en roll i systemet — inte bara vara mottagare av värme.
En byggnad är i grunden ett stort värmelager. Genom att styra temperaturen ytterst marginellt – så lite att de boende inte märker skillnaden – kan energianvändningen minskas när nätet är hårt belastat och ökas igen när belastningen är låg. Det jämnar ut effekttoppar, skapar ett stabilare inomhusklimat tack vare den mer precisa styrningen av värmesystemet och förbättrar byggnadens energieffektivitet.
Hafslunds pilotfas visade också tydliga effekter. Inomhustemperaturen blev betydligt jämnare, energianvändningen minskade med upp till 15 procent i vissa byggnader och dialogen med kunderna förbättrades. Dessutom kunde ineffektiva fastigheter identifieras – sådana som tidigare hade gått under radarn. Det här är inte längre en forskningshypotes. Det är verklighet — i drift — i Oslo.
Det finns stora värden att hämta när fjärrvärmesystem börjar använda byggnader som en aktiv resurs. De ekonomiska effekterna kan bli betydande redan tidigt, eftersom de första anslutna fastigheterna ofta är de mest värmetröga och har störst påverkan på effektuttagen. Värdet växer sedan i takt med att fler fastigheter ansluts. I praktiken innebär det att pengar som annars hade behövt läggas på ny spetsproduktion, traditionella värmelager eller förstärkningar i distributionsnätet kan frigöras till andra prioriteringar i verksamheten.
- I en medelstor svensk stad kan möjligheten att använda omkring 20 % av värmebehovet som ett distribuerat värmelager ge betydande systemvinster. Det kan till exempel minska investeringsbehoven i produktionskapacitet med cirka 30 miljoner kronor och samtidigt sänka driftkostnaderna med ungefär 3–6 miljoner kronor per år, säger Johan Kensby, CTO på Utilifeed. Det gör flexibilitet och smart styrning till några av de mest kostnadseffektiva verktygen vi har för att både stärka energisystemet och hålla nere kostnaderna för kunderna.
Men pengarna är bara en del av värdet. Flexibilitet är också ett snabbare, smidigare och betydligt mer riskfritt sätt att stärka fjärrvärmesystemet än att bygga ny fysisk kapacitet. Investeringar i nya pannor eller traditionella värmelager innebär ofta långa planeringsprocesser, komplicerad tillståndshantering, stora kapitalinsatser och risk för fördyringar. Ett distribuerat värmelager kan däremot rullas ut stegvis, skalas i takt med behovet och ge effekt direkt — samtidigt som det kan avlasta trånga sektioner i nätet, inte bara på enstaka punkter i nätet.
Lösningen som nu rullas ut i Oslo består av tre delar som fungerar tillsammans:
Automatiserad styrning som minskar energianvändningen och stabiliserar temperaturen. Fastigheter som tidigare varierade flera grader kan nu hållas inom 0,5 °C. Denna optimering drivs av vår partner Algenos avancerade AI‑styrning, som kontinuerligt anpassar energitillförseln utifrån byggnadens faktiska inomhusklimat.
Slutkundsgränssnittet ger fastighetsägare en ny nivå av transparens. De kan följa temperaturer och förbrukning, förstå avvikelser och föra en mer konstruktiv dialog med energibolaget. Det gör det möjligt att arbeta mer proaktivt och lösa problem innan de påverkar komforten.
Detta är den del av vår plattform som gör att fastigheterna kan bidra aktivt till fjärrvärmesystemet. Flexibilitetstjänsten bygger vidare på den stabila grund som fastighetsoptimeringen skapar och gör det möjligt att använda byggnadernas värmetröghet på ett kontrollerat och värdeskapande sätt.
Flexibiliteten bygger vidare på den stabila grund som fastighetsoptimeringen skapar. När inomhusklimatet hålls jämnt och systemet är exakt styrt kan flexibilitetsalgoritmerna skapa små, kontrollerade temperaturvariationer som samverkar på tvärs av många fastigheter.
Det gör att byggnadernas värmetröghet kan användas som ett virtuellt värmelager – utan att kompromissa med komforten. Nätet kan avlastas vid hög belastning, effekttoppar minskar och driftsäkerheten stärks. På sikt minskar det också behovet av spetslast och nya investeringar i produktionskapacitet.
Det här är inte bara en teknisk lösning – det är en förändringsresa, säger Thomas Kristensen.
Det är en resa där kundupplevelse och teknik äntligen möts. Fastigheter blir inte längre en blind leveranspunkt i systemet, fjärrvärmenätet kan växa betydligt mer resurseffektivt än tidigare, och digitalisering och komfort går hand i hand.
För oss är detta också mycket mer än en leverans. Det är ett bevis på att vår forskning fungerar i verklig drift och att vår produkt nu håller kommersiellt i stor skala. Samtidigt markerar satsningen början på något ännu större: en helhetsplattform där produktionsoptimering, flexibilitet, fastighetsoptimering och kundupplevelse är utvecklade för att samverka. För drygt ett år sedan lanserade vi vår toppmoderna produktionsoptimering — från start byggd för att integreras fullt ut med flexibilitetstjänsten och maximera värdet av distribuerade värmelager i både produktionsstyrning och elhandel.
Den underliggande arkitekturen i vår plattform är gemensam, vilket gör att vi bygger ett ekosystem där fler delar kan kopplas på sömlöst och där värdet i varje komponent förstärks när de används tillsammans.
Vi har under många år bedrivit forskning och utveckling inom flera delar av fjärrvärmesystemet – från värmelagring i byggnader till produktionsoptimering, nätmodeller och digitala kundlösningar. Genom projekt finansierade av bland annat Energimyndigheten och EU har vi byggt upp algoritmer, gränssnitt och datamodeller som nu möts i en sammanhållen plattform. Nu rullas våra mest sofistikerade lösningar för framtidens fjärrvärme ut i skarpt läge – tillsammans med ett av Nordens största och mest progressiva fjärrvärmebolag.
Hafslund Celsios satsning visar tydligt hur fastigheter kan bli en central del av framtidens energisystem. Digitalisering och kundupplevelse blir strategiska kärnfrågor, flexibilitet blir ett billigare alternativ än att investera i ny spetsproduktion, ökad distributionskapacitet och traditionella ackumulatortankar, samtidigt som smart fjärrvärme visar sig fungera i praktiken.
Oslo bygger värmelager. Utan att bygga något alls.
Och vi är stolta över att vara systemleverantören som gör det möjligt.